Glöm inte småskalighetsfördelarna!

Det finns storskalighetsfördelar. Det kan ingen ha missat. Om man kan skala upp en idé som ger en liten vinst per enhet så blir det mer pengar över som man kan investera i en maskin eller annat som gör att produktionen blir billigare och så får man mer vinst.

Men storskaligheten har också nackdelar. När vi talar mat - så är storskalighet lika med stora monokulturer. Enormt stora monokulturer som blir känsliga för angrepp av skadegörare så man måste spruta bort dem - och med det också spruta bort resten av den biologiska mångfalden. Det finns knappast något mer

sterilt än de enorma fält av majs, soja eller vete som breder ut sig i för dessa grödor lämpliga områden. Det blir som öknar. Ironiskt nog också öknar för livsmedel.

Storskaligheten stöter också på ett mänskligt hinder. Vi människor trivs inte när vi blir styrda av regelverk och algoritmer som hittats på uppifrån och som man tvingas följa därför att det är regler vars upphovspersoner man inte kommer åt.

En sak som händer i vår tid är att mänsklighetens utveckling stöter på de här hindren. Frustrationen rinner över. Människor tappar motivationen och tappar gnistan. Eller blir arga och börjar göra saker som bara är störande.

Det är då det blir moget att fundera över småskalighetsfördelar också. Små lokala samarbeten där människor hjälper varandra och istället för att till exempel kasta bort stora mängder dugliga livsmedel, vilket ”rationaliteten” bjuder - hittar på smarta småskaliga lösningar. En restaurang med buffé lär sig att mot slutet av dagen lägga upp mindre mängder - och att sälja av det sista som små ta-med-hem boxar. T.ex.

I ett ekologiskt kretsloppsjordbruk bygger hela systemet på biologisk mångfald och en smart balans mellan delarna. Det innebär att man måste ha verktyg både för djurhållning, odling av vall till hö, ensilage och bete, till spannmålsproduktion och till grönsaksodling och kanske även till fruktodling. Det är mycket att hålla reda på. Men det ger också ett omväxlande arbete - och eftersom den här gården producerar allt som behövs i en fullvärdig kost så kan man ha direkt försäljning till konsument och få ut ett betydligt högre värde än med en monokultur som går som råvara till industrin. Det är något helt annat. Man kan också ha en dialog med konsumenterna och få ut alla möjliga mervärden. Och om vädret ett år ställer till det så är det alltid någon gröda som går bättre. Jordhälsan med ett starkt och varierat mikroliv i marken gör också att grödorna är mindre känsliga för torka - och för blöta.

Småskalighetsfördelar är ett helt tänkesätt - ett helt sätt att vara. Här ligger en del orter på landsbygden före. När alternativet har varit att skolan lägger ned och den sista butiken ger upp har en del orter hittat de där småskalighetsfördelarna och helt enkelt samlats för att lösa problemen genom att hjälpa varandra.

Nu har vårt samhälle gått i storskalighetsfördelarnas riktning i mer än 70 år - och först nu i och med Covid-krisen och kriget så har uppvaknandet kommit lite bredare. Under den långa tid som gått har småskaliga initiativ till stor del blivit osedda och missgynnats av regler och system som fått många av dem att ge upp trots att de satt på lösningar som skulle behövts idag. Vi skall inte vara naiva. Att lägga om till en bra balans mellan storskalighet och småskalighet kommer att ta tid.

Men vi behöver ändå inte vänta. Har du bara en liten grupp av nära vänner eller en liten grupp i arbetet så går det att börja redan nu med att hjälpa och stötta varandra mot ett gemensamt mål.