Fler ekologiska kretsloppsjordbruk.

Hållbara matsamhällen.

Främjad folkhälsa.

BERAS International har växt fram ur två internationella forskningsprojekt som tog ett helhetsgrepp om hållbara livsmedelssystem, med ekonomi, miljö och hälsa i kombination. BERAS står för Building Ecological Regenerative Agriculture and Societies och vi skapar kretsloppssystem där människan inverkar närande, istället för tärande, på jordens resurser och på oss själva. Forskningen som ligger till grund för vårt arbete finns pulicerad på www.beras.eu och omfattade såväl forskning som implementering och generering av följande tre koncept:

 

 

Ecological Recycling Agriculture - Ekologiska kretsloppsjordbruk

 

Sustainable Food Societies - Hållbara matsamhällen

 

Diet for a Green Planet - Östersjövänlig mat

 

 

Koncepten har bland annat implementeras framgångsrikt av flerfaldigt prisbelönade Södertälje kommun och internationellt har BERAS modell, via Organic Food System Programme, FSP, blivit en del av FN:s 10 YFP Sustainable Food Systems Programme som adresserar Sustainable Development Goal #12, Sustainable Consumption and Production.

 

BERAS består idag ett internationellt nätverk med verksamhet i Europa, Karibien och Asien. Utifrån gedigna kunskaper, vår erfarenhet och vår sammansatta kompetens inom jordbruk och organisation & ledarskap ser vi till att offentliga och privata verksamheter som vill förändra vårt livsmedelssystem kan bidra till att göra just det - genom att gynna kretsloppsjordbruk, bygga hållbara matsamhällen och främja folkhälsan.

 

Mat både sammanför och separerar människor med olika ideologier och dieter, men i grund och botten är det samma jord som när oss och vi har ett ansvar att ta hand om den. Vi ser hur det gemensamma engagemanget för mat väcks och växer i våra uppdrag. Läs om hur vi gör för att åstadkomma förändring och kontakta oss för ett kostnadsfritt första möte så ser vi vad vi kan göra tillsammans!

 

En stor del av den globala jordbruksproduktionen idag utnyttjar en resurs som byggts upp under tusentals år – vår jord - och bryter samtidigt ned den i tärande jordbruk. Tärande jordbruks problem handlar dels om ett stegrande beroende av ständig tillförsel av gödningsmedel och energi som kommer från ändliga källor, men lika mycket om att själva odlingsmarken sakta försämras. På flera håll talas det om att vi snart är inne på våra sista skördar. En övergripande förklaring är jordbrukets hårdragna specialisering där djurhållning har koncentrerats till vissa områden medan andra områden blir helt utan djur. I de djurtäta områdena uppstår överskottsproblem med näringsämnen i form av gödsel vilket bl.a. orsakar allvarliga miljöproblem såsom övergödning av våra hav och vatten, medan andra områden blir utarmade på näring varpå konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel används med oroväckande effekter. Samtidigt blir djurgårdarna beroende av extern foderproduktion, inte sällan importerat från andra sidan jorden, vilket bland annat orsakar stora klimatutsläpp och tyvärr gagnar ett tärande jordbruk på andra håll i världen. Det är en ödesdiger utveckling som pågått under hela 1900-talet och som först nu börjar brytas allteftersom frågan lyfts om närande ekologiska jordbruk som värnar kretsloppet och jordens fortsatta bördighet och havets hälsa. Land och hav hänger ihop och jordbruket är den överlägset största orsaken till övergödningen av Östersjön som är ett av världens mest förorenade hav.

 

Hur vi producerar vår mat är avgörande viktigt av flera orsaker som är sammankopplade. Den bärande tanken i ekologiskt kretsloppsjordbruk är att varje lantbruksenhet (gård) är optimerad för flera olika faktorer utifrån sina egna unika förutsättningar. Genom att skapa ett dynamiskt samspel mellan en variation av växt- och djurarter kan man bygga upp ett lokalt ekosystem med ett starkt inre kretslopp som producerar livsmedel utan att tära på ändliga resurser. 

 

En välavvägd växtföljd och variation av grödor bygger upp jordens mikroliv och långsiktiga förmåga och binder samtidigt koldioxid från luften. Den levande jord som blir resultatet gör det möjligt att odla utan tillsatser av kemiska gödselmedel och utan att använda kemiska bekämpningsmedel. Specialiseringen inom jordbruket har istället medfört en avsaknad variation i både växt- och djurarter. Ofta odlas samma grödor på samma arealer upprepade år, vilket minskar jordens bördighet och ökar behovet av kemiska gödnings- och bekämpningsmedel.

 

En varierad djurhållning är av högsta vikt. I kretsloppet är idisslande djur nödvändiga för att bryta ned växtsubstans som stelnat till osmältbara ämnen såsom cellulosa och höja jordens kvalitet. En handfull levande jord innehåller fler organismer än antalet människor på jorden och denna levande jord är det som gör det möjligt för oss att producera en tillräcklig mängd av livsmedel av bästa kvalitet - och tillräckligt mycket för att kunna mätta hela jordens befolkning. För att bygga upp en levande jord som kan producera långsiktigt räcker det dock inte bara med uppbyggnad av jorden, utan det krävs en växling mellan uppbyggnad och nedbrytning som sakteliga förbättrar jordens kvalitet. Det krävs alltså mycket kunskap och ett stort engagemanget för att bygga upp en levande jord - bådadera behöver spridas!

 

Det pågår en global trend som lyfter fram matens ursprung och medvetenheten om innehållet i maten – däri ökar fokus på jordbruket och jorden. Att det är våra jordar som fyller maten med näring känns som ett självklart faktum, men det speglar inte alltid vårt sätt att bruka jorden. I korthet: vid varje skörd avlägsnas näring ifrån våra jordar; den näringen behöver föras tillbaka till jorden – vi behöver skapa ekologiska kretslopp. I närande ekologiska jordbruk pågår ett kraftfullt inre kretslopp som tar vara på den energi som kommer från solen och de näringsämnen som finns naturligt i luften och i marken, så att behovet av ytterligare tillförsel blir minimalt. Tack vare att det inre kretsloppet är starkt produceras ett verkligt överskott i närande jordbruk som kan skördas utan att skada jordens förmåga att producera mat år efter år. Jordbruket är i det fallet vad det borde vara – en solfångare som kan fixera energi och lämna vidare energi i form av mat, utan spill och avfall. I tärande jordbruk tillförs konstgödsel som kommer från gruvor och luftkväve som fixeras med hjälp av fossil energi. Den konstgjorda tillförseln gör att jordarna tappar sin förmåga att hämta sin näring från luften och från vittringen av marken. Konstgödslingen försvagar också växternas motståndskraft och de blir mer utsatta för skadeinsekter och sjukdomar och där skapas behovet av kemisk bekämpning och användingen eskalerar. Detta gör att många av dem som bara upplevt det konventionella jordbruket inte tror att ekologiska kretsloppjordbruk är möjligt. Att det är möjligt bevisas av alla dem som tillämpar det i praktiken – och det är dem vi behöver stötta och visa upp för alla de som längtar efter lösningar och efter en möjlighet att få bli en del av lösningen. Läs här om hur vi gör!

 

 

 

 

 

En mycket förenklad illustration av principen för ett ekologiskt kretsloppsjordbruk där växtodling och djurhållning kombineras för att åstadkomma ett närande ekosystem på gården med cirkulära flöden. En variation av växter och djurarter kompletterar varandra, gynnar jorden och möjliggör ett fullständigt kretslopp. Vår mat är det som lämnar gården.

En mycket förenklad illustration av ett tärande jordbruk där växtodling och djurhållning separerats till följd av kraftig specialisering inom det ena eller det andra området. Flödena är linjära och produktionen saknar eller lider brist på kretsloppstänkande.

 

Gården som har specialiserat sig på växtodling (t.v.) utan djurhållning kräver en import av konstgödning och bekämpningsmedel eftersom den saknar eller lider brist på naturgödsel. Effekten är ett överskott av näring som med naturlig avrinning läcker ut i vattendrag och hav där den bl.a. orsakar övergödning (som p.g.a. flera faktorer är större än vid användningen av naturgödsel). Samtidigt degraderas jordens kvalitet vilket orsakar långsiktiga problem för jordbruket. Specialiseringen innebär också att samma grödor odlas upprepade år, vilket utarmar jorden och gör grödorna mindre motståndskraftiga vilket orsakar en ökad användning av konstgödning och bekämpningsmedel. Råvaror i form av människomat och/eller djurfoder lämnar gården.

 

Gården som har specialiserat sig på djurhållning/uppfödning för kött- eller mejeriprodukter (t.h.) behöver importera djurfoder, det kan exempelvis vara melass från Sverige men också majs från Sydamerika, sjävlart med olika stor miljöpåverkan. Utan egna växtodlingar att gödsla uppstår dock alltjämt ett överskott av gödning, vilket orsakar ett näringsläckage som kraftigt påverkar vattenmiljön. Oftast innebär specialiseringen att endast en djurart koncentreras på gården, vilket i sin tur är en påfrestning för miljön.

 

I båda fallen försämras den biologiska mångfalden med alla dess konsekvenser.

 

 

Hållbara matsamhällen kan sammanfattas som kluster av småskaliga kretsloppssystem som sammantaget utgörs av en regional/lokal produktion av råvaror och förädlade produkter, en marknad som uppstår till följd av en efterfrågan på dessa produkter hos invånarna i samhället, skapandet av affärs- och arbetstillfällen och socialt engagemang, samt en lokal matkultur i form av såväl råvaruframställning som av rätter. Matintresset hos invånarna i hållbara matsamhällen är stort och det finns en utbredd kännedom om matens urspung, produktions- och framställningsmetoder, tillvaratagande, näringsinnehåll med mera. Självförsörjningsgraden är också hög i hållbara matsamhällen, men självklart är samhällena sammanlänkade både nationellt och globalt och det finns ett utbyte av varor som framställs på hållbart vis. Idealt är beroendet av import dock brutet, vilket minimerar matens miljöpåverkan och skapar en stabil livsmedelsförsörjning för framtiden. Socio-ekonomiska faktorer och matens tillgänglighet i samhället är av högsta vikt i utvecklingen av hållbara matsamhällen - sund mat är ingen smal nisch, det är själva stommen i samhället.

Vi är 7 miljarder människor på jordklotet och vi har 1,4 miljarder hektar åkerjord att dela på - alltså 2000 kvadratmeter åkermark per person. Det skulle med god marginal räcka för att leva väl.. Förutom våra 2000 kvadrat åker har vi betesmarker, fiskevatten och skog till vår disposition. Och ekosystemen producerar överskott! Så länge vi bara skördar överskotten skadar vi inte naturen. Och genom regenerativt jordbruk, bra viltvård, betesskötsel och vattenbruk förhöjer vi naturens förmåga att ge överskott. Det innebär att vi skulle kunna leva både gott och i samklang med naturen. Det gör vi tyvärr inte idag. I okunskap och oförståelse och ohejdade vanor begår vi rovdrift på naturen. Vår matkonsumtion gynnar tyvärr oftast ett tärande jordbruk, vi slösar med mat i hela livsmedelskedjan, vi använder råvaror ineffektivt för att vi inte har kunskaper om jordbrukets säsonger Och så äter vi ofta ohälsosamt och för mycket. Diet for a Green Planet är ett koncept för dig som arbetar med mat och kan bidra till att förändra på det här! Konceptet består av fem parametrar som den hållbara maten eftersträvar att uppfylla. Poängen är att parametrarna samspelar utan att konkurrera sinsemellan - då blir modellen ekonomiskt hållbar – minskat svinn, minskad köttkonsumtion, mindre prefabricerad mat, mer mättnadskänsla och mindre portioner ger nämligen bättre ekonomi som kan spenderas på råvaror från ekologiska kretsloppsjordbruk. En viktig påminnelse är att parametrarna är strävansmål – en fullständing omställning är en process – en mycket inspirerande sådan med ett starkt syfte som engagerar köket!

 

Gott, hälsosamt och attraktivt

 

Välsmakande och näringsrik mat är grunden för all hållbar mat - smakupplevelse och livskraft är matens mening. Här finns oändlig kunskap att utforska såsom naturliga smakförhöjare i form av olika råvaror, tillagningsmetoder och samspel dem emellan, utan artificiella tillsatser. Råvaror för ökad mättnadskänsla och minskade portioner är ytterligare en komponent som hör hit.

 

Råvaror från ekologiska kretsloppsgårdar

 

Jordbruk som bygger på ekologiska kretslopp tillvaratar jordens resurser på ett hållbart sätt. Integrerad djurhållning och spannmålsodling skapar ett kretslopp som optimerar näringsflöden och drastiskt minskar användningen av fossila bränslen.

 

Mindre kött, mer vegetabilier

 

Djur är en nödvändig komponent i en gårds kretslopp för naturlig gödsling och att äta kött i mindre mängd fyller alltså en funktion i kretsloppet. Ett riktmärke är max 20% kött och fisk av de totala råvarorna. Tänk på att djuren har fötts upp under goda förhållanden och att fisken kommer från ett hållbart fiske.

 

Konsten att ersätta kött med grönsaker och andra är spännande att utforska! Rotfrukter är exemplariska, de är kompakta och packade med näring och det finns ett utbudet av olika sorter, som varidrar stort i smak, bara växer.

 

Att välja fullkornsprodukter framför raffinerade råvaror ger en bättre mättnad, högre näringsvärde och mindre svinn.

 

Minskat svinn

 

Det gäller att minimera svinnet både i produktion, förädling, distribution, tillagning och tallriken.

 

Lokalt i säsong

 

Produkter som kan produceras på ett miljövänligt och energisnålt sätt i den region som konsumenten lever i, är automatiskt säsongsanpassade. När lagring är nödvändig ska den ske energisnålt, och man väljer då t.ex. rotfrukter, konserver och torrvaror. Lokalt odlade grönsaker i säsong minskar avståndet från jord till bord och näringsvärdet behålls i bättre uträckning.

 

Vad som kan definieras som lokalt varierar för olika produkter och olika marknader. Maximalt 50 till 250 km från konsumenten är ett grovt mått. Det är viktigt att tänka på hela kretsloppet, om djurfoder, gödning och andra insatsvaror också är lokala.

 

 

 

 

En matsedel enligt Diet for a Green Planet innehåller tre delar som kan illustreras i en hållbar matpyramid som består av basmat i form av råvaror som vi äter dagligen och som utgör den största delen av det vi äter, en mellannivå av vardagslyx som vi äter relativt ofta men som ändå är en mindre del av hela kosten, och till sist en spets som är en liten men viktig del av kosten därför att den är en lyx vi kan unna oss eller uppfyller specifika hälsobehov. Att expandera inom ramen för vardagslyx eller lyx har sina begränsningar hållbarhetsmässigt och kräver extra eftertanke. Basmaten är långtifrån ett begränsat och trist utbud - det finns massvis med råvaror att utforska inom det här utrymmet!